Onani är en naturlig och vanlig del av vår sexualitet, men trots det finns det fortfarande mycket skam, myter och oro kopplade till ämnet. En av de vanligaste frågorna – som folk söker på Google dagligen – är: Kan man onanera för mycket? Det här är en fråga som är både enkel och komplex. Enkel, för att svaret i många fall är ”nej, inte om det inte orsakar problem”. Komplex, för att mängden onani i sig inte säger så mycket – det är snarare motivet bakom, känslorna efteråt och påverkan på livet i stort som är avgörande. I denna artikel reder vi ut vad forskningen säger, vilka varningsflaggor du bör vara medveten om och hur du hittar en sund balans.
Vad är onani och varför gör vi det?
Onani innebär att stimulera sig själv sexuellt, ofta till orgasm. De flesta människor börjar onanera någon gång i tonåren, men många gör det långt innan – redan som barn – utan att det har något med sexualitet i vuxen mening att göra. Hos vuxna är onani ofta ett medvetet val, ibland kopplat till sexuell upphetsning, ibland till behov av avslappning eller närhet.
Att onanera är biologiskt normalt och vanligt. Studier från bland annat Kinsey Institute och svenska RFSU visar att närmare 95 % av män och 85 % av kvinnor onanerar regelbundet. Det är också ett sätt att utforska sin sexualitet, lära sig vad man tycker om, och i vissa fall – i relationer – ett sätt att bibehålla lusten eller hantera olik sexlust mellan parterna.
Vanliga myter om onani – och varför de lever kvar
Trots att onani är en oskyldig och ofta positiv handling, finns det gott om myter som fortfarande cirkulerar. Många av dessa har religiösa, moralistiska eller historiskt medicinska rötter. I 1800-talets medicin ansågs onani vara farligt för både kropp och själ. Det skulle leda till sinnessjukdom, blindhet, impotens och till och med död. Idag vet vi att inget av detta stämmer. Men spåren sitter kvar.
Till exempel: många män oroar sig för att de onanerar ”för mycket” och att det ska påverka deras potens eller testosteron. Kvinnor bär ofta med sig skamkänslor kring onani överhuvudtaget, och många har vuxit upp med idén att kvinnlig onani är ovanlig eller ”fel”. Den typen av sociala och kulturella narrativ kan vara svåra att skaka av sig – även när man rationellt vet att de inte stämmer.
Finns det fysiska risker med att onanera ofta?
Rent fysiskt är onani inte farligt. Det finns inga belägg för att det skulle skada kroppen. Det kan dock förekomma temporära biverkningar om man överstimulerar sig:
Till exempel kan huden på könsorganet bli irriterad, särskilt om man onanerar utan glidmedel eller med mycket friktion. Vissa kan uppleva en tillfällig minskning i känslighet om man alltid onanerar på exakt samma sätt – kroppen vänjer sig vid en viss typ av stimulans. Det kan i sin tur göra att sex med partner känns ”tråkigare” eller mindre upphetsande.
Ett annat scenario som förekommer är att man tränar kroppen till att komma väldigt snabbt – särskilt om man alltid onanerar snabbt, kanske i hemlighet, för att inte bli upptäckt. Det kan påverka den sexuella funktionen i verkliga sexsituationer. Men det är inte ett ”permanent fel” – det går att justera med förändrade vanor och medvetenhet.
Psykologiska aspekter: När går onani från lust till flykt?
Det är viktigt att förstå att mängden onani sällan är det egentliga problemet. Frågan man behöver ställa sig är: Varför gör jag det?
Om du onanerar dagligen och mår bra, har fungerande relationer och känner att det inte påverkar ditt liv negativt – då finns det sannolikt ingen anledning till oro. Men om onanin börjar användas som ett sätt att undvika obehagliga känslor – som stress, ångest, ensamhet, nedstämdhet – då kan det bli ett dysfunktionellt copingbeteende.
Flera psykologiska studier har visat att personer med depression eller ångestproblem ibland utvecklar tvångsmässig onani som en form av självmedicinering. Det fungerar för stunden – orgasm frigör dopamin och oxytocin – men effekten är kortvarig. Och om man samtidigt upplever skuld eller skam över sitt beteende, kan det leda till en negativ spiral: man onanerar för att fly från ångest, men får mer ångest efteråt.
Varningsflaggor: När onani blir ett problem
Onani i sig är inte problematiskt. Men vissa mönster kan tyda på att något inte står rätt till:
- Du känner att du måste onanera, även när du inte vill
- Du har försökt minska men misslyckats
- Du prioriterar onani framför arbete, sociala relationer eller sömn
- Du får fysiska problem (smärta, irritation) men fortsätter ändå
- Du känner skam eller ångest efter varje gång
Om flera av dessa punkter stämmer in på dig kan det vara tecken på så kallat problematiskt sexuellt beteende (PSB). Det betyder inte nödvändigtvis att du är ”sexmissbrukare”, men det är ett tecken på att ditt sexuella beteende orsakar dig lidande eller dysfunktion.
Vad säger forskningen om för mycket onani?
Forskningen är ganska enig i att onani är positivt för både kropp och själ – inom rimliga gränser. Studier har visat att regelbunden ejakulation hos män kan minska risken för prostatacancer. Andra forskningsrapporter visar att kvinnor som onanerar regelbundet har bättre sexuell funktion, högre självkänsla och lägre stressnivåer.
Men det finns också studier som visar att en del män som konsumerar mycket porr och onanerar ofta kan uppleva minskad sexuell tillfredsställelse i riktiga relationer. Det är inte nödvändigtvis själva onanin som är problemet – utan hur, när och varför man gör det.
Till exempel: om du alltid onanerar till hardcore-porr och aldrig har sex med en annan person, kan det påverka din upplevelse av ”verkligt” sex. Det är alltså inte frågan om mängd, utan kontext.
Skillnaden mellan hälsosam och tvångsmässig onani
En hälsosam relation till onani innebär att det ger dig njutning, avslappning eller utforskande – utan att ta över ditt liv. Du gör det när du har lust, inte för att dämpa ångest eller skjuta upp vardagens krav.
Tvångsmässig onani är när beteendet styr dig, snarare än tvärtom. Det sker ofta impulsivt, som en reflex, och kan ge en känsla av kontrollförlust. Då är det inte längre ett val – det är ett tvång.
Det viktiga här är inte att skuldbelägga sig själv – många som fastnar i det här mönstret gör det just för att de försöker hantera svåra känslor. Det är därför mer hjälpsamt att fråga sig själv: Vad är det jag egentligen behöver? Närhet? Avslappning? Bekräftelse? Sorgbearbetning?
Hur hittar man en sund balans?
Om du känner att onani tagit för stor plats i ditt liv finns det flera sätt att börja återfå kontrollen:
- Reflektera över dina motiv. För dagbok över när och varför du onanerar.
- Testa att ta pauser. Se hur det påverkar ditt mående. Det behöver inte vara permanent.
- Variera tekniken. Testa att onanera långsamt, utan porr, med glidmedel, eller i en annan miljö.
- Prata med någon. En psykolog eller sexolog kan hjälpa dig att förstå mönstren bakom beteendet.
Det handlar inte om att förbjuda något. Det handlar om att välja – att återta makten över sin egen sexualitet.
Slutsats: Inte hur ofta – utan hur mycket kontroll du har
Så – kan man onanera för mycket? Ja, om det sker på ett sätt som skadar dig. Men inte nödvändigtvis i antal gånger per vecka. Två personer kan onanera lika ofta, men där den ena mår bra och den andra upplever skuld, skam och konsekvenser.
Det handlar om funktion, inte frekvens.
Onani är en naturlig, hälsosam och ofta väldigt positiv del av livet. Det är ett sätt att ta hand om sig själv, utforska sin kropp och lindra spänningar. Men om det blir ett sätt att undvika livet, då är det dags att stanna upp.
Vill du fördjupa dig mer i ämnet? Läs gärna våra relaterade artiklar:
- ”Hur påverkar porr hjärnan?”
- ”Vad är sexmissbruk egentligen?”
- ”Så skapar du en sund sexuell identitet utan skam”
Och kom ihåg: din sexualitet är din. Du har rätt att njuta av den – men också rätt att söka hjälp om du känner att du tappat kontrollen.
